Hagarna börjar se alltmer höstlika ut. Löven i träden vid Björnberget börjar gulna och likaså gräset. Tacklammen på bilden söker efter godsaker på marken trots att de stödutfodras med fint rundbalarsensilage i utkanten av hagen. I hagmarkerna växer örter som inte finns i fårens odlade vinterfoder. Torkade löv kan också smaka gott. Bagglammen har skiljts från tackorna och tacklammen i början på september betar på åkermarksbetet intill. Där är gräset fortfarande grönt och frodigt.
På min tillsynsrunda såg jag ett lamm på avstånd, långt borta från de övriga tackorna . Det är alldeles ensamt uppe i ett stenröse. Lammen håller sig alltid nära flocken och ingen vill gå ensam. Den första tanken när jag såg lammet på håll var att det måste ha hänt något tråkigt – att lammet var sjukt, halt eller något annat. Men inte… det lilla tacklammet hade hittat rönnbär på stenen. Måste ha varit riktigt gott eftersom hon fullständigt struntade i de andra fåren. När jag kom fram fortsatte hon att äta en god stund. Till slut blev hon väl mätt och upptäckte att hon var ensam, tittade anklagande på mig, bääää,..bääää, och rusade iväg till sin mamma.
Luften är fuktig. Dimman ligger mellan träden och över åkrarna.
En nyinköpt våg har placerats i hagen. Vissa får gillar att gå igenom och vistas i vågen medan andra helt enkelt inte vill. På bilden finns flasklammet Pelle som inte räds något överhuvudtaget. Ett mycket speciellt bagglamm som skiljer sig från de andra flasklammen. Han har följt två steg efter mig i hagen hela sommaren. Bagglamm brukar stångas när de blir lite äldre. Men inte han. Han har sålts till en annan gård där han blir väl omhändertagen och förhoppningsvis får leva länge.
Tackorna ligger och idisslar. De betar omväxlande gräs i hagen och äter ensilage som de stödutfodras med under hösten när det inte finns tillräckligt med gräs.
Vid bryggan nere vid Långsjön är det också höst.
