Gården

I Björklinge vid Långsjöns östra sida och ett par mil norr om Uppsala ligger Kambo Gård. Gården ägs och drivs av Gun-Maj Romar och Lennart Pettersson tillsammans med sönerna Markus och Niklas Romar. Hela gården är ekologisk och KRAV-certifierad och består av 250 ha åker, 80 ha skog och ca 600 ha beten. I hagarna vid Kambo och vid naturreservat runtom i Uppland betar 450 nötkreatur och 200 leicester- och gotlandstackor med lamm. En del av lamm- och nötköttet säljs direkt till kunderna i form av köttlådor.

Ekogård

Kambo Gård producerar livsmedel utan onaturliga tillsatser – vare sig på åkrarna, i fodret eller i våra produkter. Allt vårt kött är KRAV-märkt och kommer från djur som är ekologiskt uppfödda på gården. KRAV-certifieringen innebär att vi inte använder konstgödning, bekämpningsmedel eller GMO och att vi arbetar hårt för att djuren skall ha ett så bra och naturligt liv som möjligt.

För att kött ska kunna kallas ekologiskt innebär det att hela kedjan är ekologisk. Från det att gräset som skall bli till foder sås och till det att djuren slaktas och levereras till kund.

Varför ekologiskt?

I samband med att vi tog över driften av Lennarts föräldragård Kavelbro år 1992 gick vi över till ekologisk KRAV-certifierad produktion. Vi hade småbarn och som förälder vill man ge sina barn den bästa maten. Vi bekymrade oss för miljön och alla gifter som spreds och började odla spannmål, potatis, grönsaker och bär för husbehov utan konstgödsel och utan bekämpningsmedel. Så småningom kom vi fram till att det inte fanns något hinder att odla allt på gården helt ekologiskt. Hela gården dvs. växtodling och djurhållning lades om i enlighet med KRAV:s regler. Vi hade mjölkkor och vi var bland de första som levererade ekologisk mjölk till Arla.

Efter att vi år 1999 hade glädjen och förmånen att få köpa den närbelägna gården Kambo sålde vi mjölkkorna och gick helt över till uppfödning av köttdjur. Kambo Gård lades precis som Kavelbro om till ekologisk produktion. Vid det här laget hade vi slutat odla spannmål och odlade bara vallväxter till hö och ensilage. Gödning till vallarna fick vi direkt från djuren.

Sedan år 2012 finns också en växande fårbesättning vid Kambo. Fåren och nötkreaturen kompletterar varandra ute på betesmarkerna. Genom att djuren växelbetar drabbas de inte av parasiter. Betesmarkerna används dessutom bättre när två olika djurslag betar växelvis – det ena djurslaget ofta äter det som ratas av det andra.

Trots en del ”vedermödor” i samband med omställningen till ekologiskt lantbruk har vi aldrig ångrat vårt val. Det känns meningsfullt och helt naturligt att producera giftfria livsmedel!

http://ekolantbruk.se/

http://www.krav.se/

Kort om gårdens historia

Kambo omnämndes redan år 1432 som Kambabodha efter det fornsvenska ordet kamber som betyder kam eller ås. Gården har under 1900-talet bytt ägare och arrendatorer flera gånger. Ekonomibyggnaderna är från slutet av 1800-talet och den nuvarande mangårdsbyggnaden uppfördes år 1919.

År 1999 köpte familjen Pettersson-Romar gården av Sonja och Bernt Jonsson och deras söner. Innan dess hade Kambo varit i familjen Jonssons ägo i över 50 år.

Bror Hjort

Mellan år 1922 och 1941 ägde den välkände konstnären Bror Hjorts föräldrar Kambo. Föräldrarna bodde i mangårdsbyggnadens undervåning och på 1930-talet bodde Bror Hjort med familj på övervåningen.

Utdrag från Svenska Gods och Gårdar år 1938:

”Kambo

Areal: Total 140 har, därav 65 åker, 75 skog. Tax.-v. 54.700. Jordart: Svartmylla på lerbotten samt lermylla. Skogsbest.: Barrsk. Manbyggn. uppf. 1919. Ekono­mibygge. uppf. 1872. 13 hästar, 33 kor, 40 ungdj., 2 tjurar, 10 svin, 50 höns. Åkerarealen dels. rördikad. Till jordbrukets drift användes traktor.  Äg.: Emil G. Johansson f. 24/4 1859. Son till Erik G. Johansson o. h. h. Anna Maria f. Pettersson. Gift 1/10 1887 med Lotten f. Jansson. Barn: Bror Hjorth (Skulptör).” Bror hade även en bror som inte nämns i boken.

Tisdagen den 31/11 2006 såldes Bror Hjorts stora målning ”Kafferep vid Långsjön” på Bukowskis moderna höstauktion för 12,5 miljoner.  Bror Hjorts målning verkar ligga svenska miljonärer varmt om hjärtat, förra gången den var till salu på auktion var 1991, och gick då för 4,2 miljoner. Och det var mycket pengar redan på den tiden.

I ”Kafferep vid Långsjön” hyllar Bror Hjorth minnet av en lycklig dag med nära och kära på 1930-talet i Kambo vid Långsjön där Bror Hjorth bodde och hade sin ateljé. Brors svägerska Lilli firar sin födelsedag den 8 juli med stort kaffe och tårtkalas, i soffan sitter modern Charlotta och på var sida om henne Bror och fadern Emil. I den blå soffan med ryggen emot sitter hustrun Tove i gul jacka, till höger står värdinnan med kaffepannan i handen och barnen dansar i skenet av den nedgående brinnande solen. ”Kafferep vid Långsjön” är utan tvekan en av den svenska konsthistoriens ikoner under 1900-talet.

På gården finns än idag en mer eller mindre bortglömd ateljé från den tiden. Ateljén behöver renoveras. Vi hoppas att så småningom kunna återställa den och använda den för folkmusik, hantverk och konst. Det kan nämnas att Lennarts morfar, riksspelmannen och kompositören Leonard Larsson, kallad Viksta-Lasse, var god vän och släkt med Bror Hjort.

Bror Hjorts far anlitade en trädgårdsmästare som planterade många av de vackra träd som finns på gården idag. De vackra kastanjerna, oxelallén och äppelträden härstammar från denna tid.